Dessa kineser.

För exakt en månad sedan anlände vi på Beijings flygplats. Nu en månad senare har i alla fall jag kunnat skapat mig en relativt bra bild av kineserna i Beijing. Min första uppfattning innan jag åkte hit var att jag verkligen trodde att kineserna rökte överallt, spottade överallt och att de skräpade ner överallt. Men även om det finns lite här och där, så räknas det ju verkligen inte som överallt. Så den uppfattningen är jag positivt glad över att den har förändrats. Andra uppfattningar som att kineser inte kan prata engelska stämmer ju verkligen. Majoriteten förstår inte ett enda ord. Och när man väl stött på någon som kan liiite engelska, känns det alltid som om man kommit till himmelen eller något. Jag är åtminstone glad att mina två lärare pratar riktigt bra engelska.

What else?

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att det ska låta bra, men jag vill inte heller säga det rakt ut. Så jag uttrycker det såhär istället: det verkar som om en del kineser inte riktigt har alla hästar i stallet ibland (jag tror jag lärde mig det här uttrycket av Lina =P).

För det första: om en utlänning uttalar ett ord eller en mening med en fel ton, då är det "helt omöjligt" för kinesen att förstå. Vi i Sverige kan ju förstå hur många olika svenska dialekter som helst och vi har inga som helst problem (oftast i alla fall) att förstå någon som pratar med grammatiska fel eller med en stor brytning. Eller hur? Ibland tror jag att de vägrar förstå, just för att man är utlänning och kan prata kinesiska. Som om de ignorar en med flit.

För det andra: jag har flera gånger lagt märke till att många kineser gillar att prata med sig själva mitt på stan, på gatan eller i en butik. Visst man kan prata med sig själv hemma eller när man verkligen måste tänka, men skulle jag göra det i Sverige skulle folk tro att jag var retard, inte sant? 

För det tredje: detta har i och för sig bara hänt en gång, men när jag, Peyshy och Thanh var på Mcdonkan senast satt det en kvinna brevid oss och åt take away mat som hon hade köpt i en annan restaurang. Hon verkade tycka att det var helt OK att komma in med något som absolut inte var Mcdonkan-mat och sätta sig och avjuta den som vilken annan gäst som helst. Dessutom spottade hon rakt ut på golvet och nästan träffade våra jackor. USH!

Ja ni...vad ska man säga? Dessa kineser <3

/Jeannie

Hip hip hurray!

Idag fyller en av oss, nämligen Thanh tjugo bast. Grattis vännen! Systemet får helt enkelt vänta till sommaren istället =)

image67
Visst valde vi fint presentpapper??

/Jeannie

Anledningar att inte vara bitter!

Jag ska försöka göra personen som skrev nedanstående bittra inlägg lite gladare!

Här kommer några anledningar att inte vara bitter:

1. Vi ska på yoga-pass idag!
2. Vi åker hem den 1 juli och inte den 17 juli, vilket innebär hemkomst tidigare :D
3. Det är helg!!
4. Du fick himlas bra resultat på ditt första quiz! Grattis!
5. Du funderar fortf. på om du ska hänga med till Hongkong - såklart du ska!
6. Vi hittade äntligen ett bageri som säljer goda baguetter :D
7. Den här bilden bjuder jag på:

image65
Den som kan lista ut vart jag tagit den här bilden ska få något speciellt av mig, jag lovar!


Hoppas du blev gladare nu ;D

/Jeannie


Inte min dag

Ibland känns allting skit, Ja nu känns allting skit.

Jag saknar riktig tacos
Jag saknar potatisgratang.
Men allra mest saknar jag dig.

Fan vad allting suger. nu tryckte jag bort aao ocksa! Irriterande
 


Hejda! /P

Gym!

Ja, äntligen har vi skaffat oss gymkort :) Så himla skönt, man bara moffar och moffar och rör knappt på sig härborta. Så dags att börja träna lite.

Igår var jag och Thanh och körde första gången på gymmet. Det finns också ett separat rum där man kan köra aerobic, Pilates, Yoga, Korean dance, Indisk magdans, boxning, aerobic party osv...

Körde något pass idag, jag och Jeannie. Påminde en hel del om Body Combat, fast fler hoppsparkar och mer dans. .Fast det var JÄTTEtrångt..  

 Jag tror aldrig kineserna på det gymmet har sett en tjej bänka. Jag skämtar inte! jag värmde upp lite på stången och de stirrade som fan!..Det var skitjobbigt, man ville bara bort därifrån. Tänkte att,  ska jag gå eller sätta på mer vikt?... Sätter tillslut på en 10.a på varje sida. När jag lägger mej ner för att börja bänka så springer det en riktig BIFFKINES fram som ställer sig bredvid och ska passa mig. Han såg en aning orolig ut för typ att jag skulle tappa stången på halsen och dö eller något. Ja, snäll var han ju iaf.... Jag tackade honom och gick sedan iväg.. blir nog ingen mer bänkpress på ett tag för min del iallafall.

Nu är det klart, Den 1 juli kommer Jag, Jeannie och Thanh att stå på svensk mark igen. Borta bra men hemma bäst. (=


Näej, Nu är det sent härborta.

Natti Natti/ Peyshy 

Boken dumförklarar oss?


Låt bilden tala för sig själv =)
image65

/Jeannie

Uppdate

Jaa! Äntligen fick jag tillbaka mitt internet på rummet - rummet som aldrig slutar krångla :-(
. Borde egentligen plugga, för jag och Anton har prov på onsdag. Blääj!

Men dags för lite uppdatering.

Ja, var ska man börja?... Tiden går så himla fort här, Jag minns max två dagar tillbaka vad vi har gjort. I fredags så hade vi skola som vanligt. På kvällen åkte jag, Anton och Olle till Maria där det var förfest.

Det var jättetrevligt faktiskt, Människor från olika världsdelar :) Ja, eller Europa, Asien, sydamerika och Nordamerika var med iallafall :)  fast synd att vissa pratade så dålig engelska. Jag menar inte att jag är särskilt bra, men deras var nästan oförståelig.
Efter två "Vad sa du?" var det bara att nicka och le och låtsas att man förstått...

Medan Anton och Maria drog till banana club för att titta på infected mushrom så drog vi alla andra till MIx (som skulle vara en av Beijings bästa klubbar). Jag säger bara överskattat. Saknade verkligen gamla hederliga lotus...

Igår var jag, Thanh, Jeannie, Sunna och Sopfie på Zoo. Det var jättestort, och fanns alla möjliga djur. Tyckte verkligen synd om djuren. Stora djur som Lejon, Tigrar, elefanter, noshörningar osv vistades i rum på kanske 4*4 som såg ut som ett fängelse. Hade jag varit dem hade jag nog hellre valt att dö än att leva sådär..

image62 image63

Skriver mer senare! Ciaao/ Peyshy <3


The 7th "heaven"?

Här är det minsann ingen "7th heaven". Den 7e våningen i Guojiaolou suger! Ni förstår inte vad jag och Anton får stå ut med varje vardag! Här är det rena rama dagishemmet från morgon till kväll. Klockan 6.30 på morgonen börjar städerskorna (eller vad man ska kalla dem) göra ljud ifrån sig från sitt kontor som ligger cirka 7 meter ifrån mitt rum. Ni anar inte hur mycket ljud de gör ifrån sig. Dörren har dem öppen 24/7, telefonen ringer varje kvart och när de ringer använder de högtalarfunktionen! Dessutom brukar de på kvällarna skämta och skratta högt när de från sina mobilerna spelar de "senaste" monotona ringsignalerna. Nice eller hur?

Trodde ni det var allt eller?

Nä, medan "städerskorna" torterar mig som mest, är det spanjorerna som torterar Anton mest. För er som inte vet är Guojiaolou-byggnaden kvadrat, jag och Anton har vårt rum på var sitt hörn mitt emot varandra. Anton har fått oturen att bo precis utanför det gemensamma köket, där spanjorerna mer än gärna lagar mat tillsammans sisodär 23.00 varje (läs: i princip varje) vardag. 

"Spanjorer brukar äta sent" - sa våran spanjor till klasskamrat häromdagen. Yeah u bet u guys eat late! 

Matlagningen är inte det värsta. De röker också! Ni smarta inser ju att lukten cirkulerar runt på sjunde våningen som vilken pest som helst! 

Att min granne sedan brukar skypa klockan 3 på natten förstår nog vilken unge som helst är otroligt irriterande. Det komiska eller vad man kan kalla det är att han pratar sååå högt att jag t.om brukar höra personen i andra änden. Igår natt var det en äldre kvinna............

Det är så synd att min granne är så trevlig. Då kan jag bara inte vara otrevlig tillbaka. 

image61
Utsikten från mitt rum till den fyravåningar höga matsalen är i alla fall inget att klaga på ('00')

Yeah, där fick ni det första klago-blogg-inlägget från mig då.

Nite nite or Wan An.

Jeannie


Lugna puckar

Vi har inget liv. Jag sitter på en ny IKEA matta som Anton köpte idag, och bloggar om ingenting. Om ni inte vill slösa tiden på att läsa skit så sluta här.

Anton sitter vid skrivbordet och gör läxa. Känns som den där plutten pluggar hur mycket som helst. Och så har vi lilla Olle som ligger i Antons säng och ja, nynnar högt, ser små filosofisk ut. Ja, han håller på att skriva en dialog tror ja.. Jag väntar bara otåligt på att de ska göra klart snart så att vi kan börja kolla fortsättningen av Taiyou no uta.

Anton och Olle åkte till IKEA. Jag var duktig och gjorde läxan istället sen gick jag, Thanh och Jeannie till Mcdonken istället. Sjukligt gott. Thanh var nog inte lite hungrig. På brickan han köpte låg en Big mac och company + Plusmeny + 2 Double cheese burger + 10 chicken mcnuggets. Ja, klart han åt upp allt de där.

image66

Skulle hälsa från Oloofuuu till alla "Antons grabbar" :D

Usch vad jag saknar Dutte :'(
Love you

/ P

Sing-a-long!

Idag hade vi allsång i klassrummet. Två tjejer, en kvinnlig lärare och 8 eller 9 killar som försöker uttala rätt på mandarin och dessutom sjunga. Ni kan ju gissa hur det lät!

Innan vi fick lyrics:en på A4 papper sa läraren att jag och Thanh förmodligen skulle känna igen låten, eftersom det är en väldigt känd och gammal låt. Dèng Lì Jun (artist-namn på ping yin) sa oss ingenting. Inte heller att låten hette Tián Mì Mì, Sweet honey honey direkt översatt till engelska enligt läraren.

Men så fort läraren tryckte på play och inte många sekunder efteråt insåg både jag och Thanh vilken låt det var. Det är en låt man har hört minst 100 gånger hemma hos kineser och speciellt vid karaoke-kvällar. Ni kineser som läser denna kan väl inte ha missat detta låt?



Haha! Jag hittade en rockversion också! Lyssna på denna också om ni tycker låten känns för lugn.

Nu ska jag fortsätta öva, eftersom vi fick låten som läxa tills imorgon! Och ja, nu i samma sekund fick jag ett mejl av min lärare med låten i mp3-format. Perfecto! :D

Ha det bäst!

Jeannie

ps. börjar bli dåligt med kommentarer från er läsare. saknar ni inte oss längre? :( .ds

Taiyou no uta

Nu har jag och Anton tittat på tre avsnitt av en japansk serie Taiyou no uta. Den är så sorglig. Tårarna kunde inte sluta rinna. heheh :) Snart ska vi fortsätta att kolla, passar på att skriva lite emellan bara. (Ja, jag grät faktiskt på riktigt. Real men cry! /Anton)

Vi har inte haft så mycket tid att skiva på sistone. Vi får läxa varje dag.. ibland får vi en läxa över lunchen som ska göras också. Vi stod inte ut med A2 klassen så flyttade upp en klass till A3.
Nu går vi i en klass tillsammans med tre tyskar, en italienare, en kirgistanare, tre japaner och en svensk. Mycket bättre klass och lärare. Nu sitter Anton och hårdpluggar. Alla pingyin med alla apostrofer (vet inte hur det stavas) och accenter (vet inte heller hur det stavas) tar kål på oss =P

Har en lite knasig japan i klassen. Varenda lektion har han kommit försent och han lär ju fortsätta så :-)
För någon dag sedan när vi hade rast så gick vi ner för att ta en cola i friska luften. Jag drar bort min "metallring" från colan. Tittar mig runt och när ingen ser (tror ja) så slänger jag den på marken. Japanen som står och röker med några vänner ett tiotal meter bort tittar konstigt på mig. Springer fram, plockar upp metallbiten och springer sedan till papperskorgen. Knas :-)

Igår var jag och Anton på Zidan-market. Sjukt stort var det. Vi shoppade loss. Gick runt där som tokar. Man ville ha allt, de har så mycket snygga kläder/skor/smycken/elektronik - Ja, allt till bra priser! Peyshy, vill ha, vill ha , vill ha!

Det är det som är bra med peking. Var du än kommer så finns det massa käk och shopping.

Det finns A, B, C, D, E , F , G -Nivåer. A är sämst, G är bäst.
Under varje Nivå finns flera klasser. Det blir svårare och svårare.. A1,A2.A3,B1,B2,B3,B4 osv.. och det finns bara 2 elever på skolan som har uppnått nivå G. En korean och en SVENSK! :D









IKEA!

Det har inte hänt särskilt mycket den här veckan - kanske därför ingen av oss har haft lust att eller haft någonting intressant att blogga om. Jag har mest hängt med Thanh, eftersom vi går i samma klass. Våra scheman stämmer inte riktigt överens med de andras, så det blir att vi missar varandra helt ibland.


image51 image52
Thanh in action @ school. Vi har alltid lektioner i två klassrum. Som ni ser på bilden är detta det klassrum som är mindre modernt. Det andra har whiteboard-tavla, minst en 46-tums LG plattskärmteve och laptop - något som bara måste påpekas =P.

Igår slutade jag och Thanh 12.00, medan de andra gick till 16.00. Därför åkte bara vi två en lång taxi-resa till IKEA! Med lång resa menas med en taxa på 46 yuan. Det kanske inte låter särskilt mycket, men vanligtvis brukar det inte kosta mer än 20 yuan, så resan till IKEA tog säkert minst 20 minuter att åka. Vi här borta har en tendens att räkna i taxi-kostnad när vi frågar hur långt det är till olika ställen. Skulle någon visa avståndet på en karta skulle det inte säga oss någonting...

 


IKEA har jag tjatat om sedan första dagen vi anlände och jag måste säga att det verkligen kändes som om vi var hemma i Sverige igen. En förtjänst till det är ju såklart namnen på alla varor de har. Man kan säga att jag minst sagt shoppade loss bland småsaker som behövdes till rummet, speciellt en klädhängare som jag har tjatat om.

Höjdpunkt nr 1 var maten:

image54
Charmigt att de sätter en flagga eller hur? Och cheesecaken var underbar!

Höjdpunkt nr 2 var ju såklart IKEAs utbud av importerade svenska livsmedel:

image57
Detta fick jag med mig hem i matväg :)

/ Jeannie Beannie <3

A2!

Idag hade jag, Anton och Olle två lektioner. En klockan 8-12 som var lära sig pingying och tecken och en lektion 14-16 (oral) . Vi hamnade i samma klass som En turk, en filippin, en kazaktanare, en mexikanska och två amerikaner.

Det började med att lektionen började försent för att hon inte förstod sig på sin dator. Sen presenterade hon sig själv. Hon berättade att hon hade en tolvårig son ifall vi behövde hjälp med kinesiskan......

Katastroflektionen då:
Vi höll på i säkert 2 timmar med att räkna 0-10. När vi hade lärt oss säga siffrorna skulle vi säga massa telefonnummer som hon skrev upp. Allting uprepades om och om igen. Ja skämtar inte, OM och OM igen! Sen lärde vi oss säga "Doushâo qian?" som betyder "hur mycket kostar det" sen skrev hon upp massa tal som vi skulle säga. Detta upprepades återigen OM och OM igen!  Sen sista två timmarna skulle vi lära oss skriva 1,2,3,6,8,10 på kinesiska.. 4,5,9 var för svårt sa hon... (Kan nämna att jag som femåring fick lära mig skriva 1-10 och det är inte alls svårt) Hon verkar tro att vi är retarded eller nåt.... Tillslut tog lektionen äntligen slut och vi tre tänkte mest "vart har vi hamnat!?" Men det väntade ju en lektion.. så vi fick väl hoppas att det blev bättre.

Vi hade ju två timmars lunch så vi passade på att äta på skolmatsalen. Riktigt gott faktiskt ch billigt. Jobbigt att det är så många människor bara.

 Våran "shítáng" (matsal)

Ja, sen började Oral-lektionen. Det var en ung lärare. Hon presenterade sig och sedan fick vi andra presentera oss. Blev förvånad att alla förutom tre hade kinesiska namn. Men det var ingen som kunde säga sitt namn så att hon förstod. Inte jag heller =P

Den här lektionen var helt annorlunda jämfört med den första. Hon pratade i princip bara kinesiska och hon verkade ju inte förstå att ingen av oss förstod någonting. Tempot var mycket, mycket snabbare än den första lektionen - vilket faktiskt vi tyckte va bra. Under den två timmar långa lektionen hade vi en tiominuters rast och då berättade vi för henne att vi faktiskt inte förstod det hon sa och att hon borde ta mer av undervisningen på engelska. Det här är ju faktiskt beginnerklassen. Hon sa att hon skulle det , men tror ni hon gör det? nej!

image50 Pluggis-Anton in action ;)


Jaja, får hoppas att det blir bättre snart. ZàI Jiàn! //Peyshy

A1.

Idag hade jag och Thanh lektion mellan 14-16. I vår klass går det två fransmän, två amerikaner och en spanjor. Det var tydligen lektion igår (!), men det var lugnt som tur var. Läraren trodde vi gått vilse bara. Jag tror inte att någon har nämnt i tidigare inlägg hur stort vårt campus är, men det är uppdelat i East och West-campus och mellan finns det en stor fyrfilig bilväg åt båda hållen och en stor bro med bilvägar även där. Som tur är finns det en gång under jorden. Hur stort varje campus är exakt har jag ingen koll på, men stooort är det i alla fall. Det finns bland annat X antal tennis-, badminton-, volleyboll- och basketplan på East-campus där vi bor. Dessutom finns det en löpbana (om det nu heter så).

Tillbaka till lektionen. I klassen (om man nu ens kan kalla det för klass pga. antalet) var det bara jag och Thanh som hade ett kinesiskt namn. Läraren hade tilldelat de andra ett utländskt namn, men ena spanjoren hade döpt sig själv till ingen mindre än Lî Xiâo Lóng eller Bruce Lee på ren amerikanska! Jag och Thanh garvade ihjäl oss när vi fick höra det. Vem går och döper sig själv till en sådan känd person liksom! =P


image48
Vår egna lilla "Bruce Lee" kopia :)

För övrigt verkar det som man får läxa varenda dag. Jag har nu suttit i 30 minuter och övat på att uttala olika ändelser av bokstaven J. Det går väl sådär... Jag kan säga att man nu till en början inte alls har någon fördel att man kan kantonesiska, åtminstone så har varken jag eller Thanh haft någon användning av det. Förhoppningsvis kommer den snart!


image47
Och detta är ju som ni förstår bara EN bokstav av 24 eller hur många det nu är...


 Peace Jeannie


Opening ceremony and orientation!

Idag "började" skolan med en invigning helt på kinesiska där rektorer och lärare (tror jag) höll tal och välkommade alla utlänningar till BFSU. Kan sammanfatta det hela med att säga att vi (som vanligt) inte fattade ett skit förutom då en lärare (återigen tror jag) i sitt tal sa karaoke och alla skrattade. Då skrattade vi med haha. Go with the flow typ.
Det var den invigningen... 

image45  image46

Orientation som var den andra delen av själva ceremonin bestod av en polis och en tolk (thank God) som berättade lite allmänt om regler och viktiga saker att veta. Polisen valde att berätta om de regler han antagligen fann viktiga:

1. Do not fight.
2. Do not take drugs.
3. No prostitution
4. Do not harass women.

Så nästa gång ni har vägarna förbi Beijing eller Kina överhuvudtaget kom ihåg detta: förolämpa aldrig en kvinna. Ni vet inte hur illa det kan gå =P

Skolan börjar imorgon. Det har gått lite rykten om att skolan började idag utan vår vetskap och om den gjorde det skyller vi allt på BFSU som är kassa på att sprida information, eftersom de flesta inte hade någon aning om det i sådana fall. Vi hamnade i alla fall i två olika klasser:
A1 - Jag och Thanh.
A2- Peyshy, Anton och Olé (Olle egentligen).

image44
Påväg hem åkte vi lyx-taxi ;)

Innan invigningen åkte vi till Wudauko (stavning?) marknaden och shoppade en hel del. Själv köpte jag 3 par skor för...kan ni gissa hur mycket?...tvåhundra rmb!! Jag får tacka Thanh för att han var min "prut-coach" och att jag utan honom redan hade gett mig vid 240. Jag är sämst på att pruta, men jag hoppas att jag efter månader här kommer att lära mig tekniken haha. Det blev även ett lamp-köp. Har sett den tidigare i Sverige och alltid tyckt att den var cool. Och för 30 rmb blev den min!

image42  image43
Två converse och träningskor för nu är det dags att komma igång på riktigt! Jag och Thanh var ute och gick och sprang i 45 minuter innan ;)

Puss & Kram på Er alla där hemma, speciellt på min älskling P ♥

Jeannie

Kinesiska muren!

Ja, idag var vi där. Jag (Peyshy), Anton, Olle och Jeannie och massa andra studenter från skolan. 8.30 imorse var det dags att samlas för en 1,5 timmes bussresa.

Det var otroligt att se muren! Men för att komma dit fick vi gå upp för oändligt många trappsteg. Jag skämtar inte, sjuk mjölksyra i benen. Även fast det var minusgrader så svettades man rejält efter det.

                                       
Jag och Olle           "I'm am the king of the world" :D Olle o Anton åkte slideway

                        
  Beannie^^                           Trötta på hemvägen :)      Jag och Jeannie åkte Ropeway :)
 
  

Efter kinamuren åkte vi till KFC och moffade i oss onyttig mat i mängder. Ja, så mycket att jag är mätt nu 12 timmar senare (:

På kvällen åkte de och åt "Bao chi" men jag stannade hemma och sov :)

En kompis har kollat i denna blogg:
- Jag känner igen han med svart hår på bilderna
- Anton?
- Jag har sett han någonstans..
-Jasså, Rinman kanske?
- Nej.. jag vet inte. Men han ser JÄTTEbekant ut.
20 minuter senare..
- JAG HAR KOMMIT PÅ DET!
- Jasså?
- Jag har sett honom på film. Han är skitlik en kändis!
Hehe..

Pratade med systeryster nyss på msn.
- Jag ska skaffa en msn åt mamma så att hon kan prata med dig.
- Ahaa ok :)
- Vad ska hon heta?
- Inte vet jag
- [email protected]?
- HAHAHAHA
- Brorsan hade förresten en gammal hotmail som mamma kunde få.
- Jasså, vilken?
- Honeyloveme1....
- HAHAHAHA
- Vad?
- Vad töntigt de låter... (:

Syrran skriver efter att ja bett henne läsa bloggen:
- Men hotmailen är ju felstavat!?
- Ja, vill du att okänt folk ska adda mamma eller?
- HAHAHAHA

Imorgon är det öppningsceremonin, spännande!  Skriver mer senare.

Love, Peyshy

Lördag kväll!


Kvällen började med att Jag, Olle, Thanh & Jeannie satte oss i en taxi för att åka på fest. Eftersom att inga taxichafförer kan engelska så bad vi de som hade festen berätta vägen på kinesiska för honom.

Jag vet inte hur ni gör, men för mig tar det kanske 2-3 min att förklara vägen för någon och man kan göra det med normal samtalston.
Inte för vår chaffis. Det tog typ 15 min och han satt verkligen och SKREK i telefonen, det var verkligen en upplevelse att åka den turen.


image38   image39     image40


Framme på festen var det ganska blandat med folk. Tyskar, Kineser, Svenskar, Norskar, Afrikaner. Och säkert nåt mer som jag glömt :p
Festen var riktigt trevlig,kul folk men jag hade ändå ganska blandade känslor där. Första gången vi festade i Beijing och jag kom på att jag saknar grabbarna där hemma, ganska mkt faktiskt. :p

Nåt rätt läskigt hände när vi skulle hem.
För det första, hissen slutade fungera efter 00.00, för att spara ström eller vafan det var.
Så vi var tvugna att ta trapporna, nere på 2 våningen så ser vi att lamporna tänds (som är ljudkänsliga, alltså om man typ skriker så tänds dem.) Och att en dörr till en lägenhet står lite på glänt. Jag ska tilllägga att det här huset är precis nybyggt och tjejerna vi var på fest hos var dom enda som hade flyttat in typ. Scary, huh?

3 jävligt roliga saker hände på festen igår som är värda att nämna.

1. Vi fick en liten kines att säga ooooooOOOOOOOO SOOPA!
Han gick runt hela kvällen och sa till oss svenskar SOPA! :D
(http://www.youtube.com/watch?v=FUE08pltk1s)

2. Jag blev tillfrågad av en tysk grabb om vi skulle flytta ihop. Han skämtade inte, utan ville verkligen att vi skulle det.

3. En annan kines sätter sig bredvid en tjej på festen. (Som för övrigt sa till Olle att han var oskuld det första han gjorde på festen)
Aja, han sätter sig och frågar Helena:

Kines - Do you have a boyfriend?
H - No
K - I dont have a girlfriend.
K - I like swedish girls

*Helena går därifrån*

Så jävla klockren raggning, eller vad man nu ska kalla det!


Idag har vi varit på Kinesiska Muren, det var riktigt maffigt! Men jag har skrivkramp nu och känner att jag måste duscha! Grannarna knackade just på och frågade vafan det var som stank.

Lite pix kommer snart
Saknar er alla!

Anton

Förbjudna staden.

Såg att ingen hade skrivit igår , så jag får väl ta äran och göra det idag :)

Igår delade vi på oss. Jag och Thanh åkte till den förbjudna staden och himmelska torget med två tjejer från Australien- Sunna och Sophie. Sunna är förresten halvnorsk och halvislänsk så hon kan prata flytande norska (hon kan flytande japanska dessutom). 

  Här är en bild. Fr.v Sunna, Sophie och Thanh.
( Det kan inte vara lätt att vara blonda i Beijing, överallt glor människor och en del vill tillochmed ta bilder på dem)

Det var helt otroligt att se den förbjudna staden. Har ju tidigare sett det på TV många gånger, men det var verkligen annorlunda att se det på riktigt! Riktigt värt det fast det var sååå kallt idag. Här är några bilder:
 
     

Efter att ha varit på den förbjudna staden åkte vi till Woudaoku market för att handla lite.

Nu har jag och Thanh äntligen också fixat varsitt kinesiskt nummer. I kina så är 8 och 9 bra nummer och 4 dåligt. Så alla telefonnummer kostar olika. Wierd.

Trodde inte det skulle vara så dyrt att ringa hem till Sverige.. Efter 5 min tog alla pengarna slut. Alltså ca.10kr/min. Blä :-(

Om ett par timmar så ska vi åka till Kinesiska muren tillsammans med andra studenter från skolan! :)

// Peyshy

Missa Carrefour :-(

Nu är det Peyshy som skriver! 

 Det är säkert flera av er som läser och som undrar varför jag inte följde med och handla. Det är så att jag är nog den som inte riktig vant mej med dygnsrytmen än. Jag är pigg på natten och trött på dagen, så jag valde sängen och sov istället (: Nu när jag vaknade så ligger nog alla andra och sover (om inte de är ute och festar dvs.)

Jag har träningsvärk också. Gick upp halv 6 imorse och gick ut vid 7 tiden med Anton för att träna. (Det har blivit mycket snabb- och onyttig mat sen vi kommit hit) så vi tyckte att det var dags att röra på oss!

Ni som gick på Rinmangymnasiet vet säkert vem Mats Hassbring är. Anton tog med sig ett intervallsträningsprogram som mats körde med dem, och efter bara uppvärmningen som innebar (jogga lungt i 3 min, jogga i 2 min, springa i 1 min och kuta i en halv min) så var jag hela slut! Men det var skönt. 

image23
Jag och Anton springer.... :P

Det är alltid massa äldre kineser ute på morgonen och rör på sig. En del kör tai chi, en del springer, en del tränar på maskinerna som finns utplacerade på många ställen och idag såg vi en ascool snubbe som var jättegammal och liten och som sprang runt själv i tempo och körde basket och sjöng opera! :D  

Det är vanligare att träffa på svenskar här än man tror. Som ni vet hade vi ju oraltest igår. Vi blev uppdelade i grupper för att göra testet. Jag hamnade inte i samma grupp som de andra. Vi ställde oss på kö för att gå in en och en. Det var i princip bara japaner förutom en västerlänning som stod framför mig i kön- och hon visade sig vara svensk :D
Överallt, när vi äter, handlar så kommer det svenskar och frågar om vi är från sverige. Kul tycker jag :)
Vi alla hamnade i A0 förresten- Lägsta nybörjarklassen. hehe. Skolan börjar nästa lördag. Ska bli kul.

Jag har funderat på en sak. Jeannie, Thanh och Anton har alla sett sina grannar, men inte jag. Eller jag hjälpte en kvinna på kanske 40 år att öppna hennes dörr några dörrar ifrån mig, men konstigt att så mycket äldre människor bor här eller? Ja, det är iallafall lugnt och skönt på min våning jämfört med deras. Eller ja, det finns en korridor med bara amerikaner som är ganska störande förresten, men inte jobbigare än Antons spanska grannar kanske som låter konstant ^^

Andra irriterande saker:
De har toaletter med ett hål i, i de flesta matställen. Hatar sådana! Skönt för killar kanske, men jobbigt för tjejer.
Jävla kackerlackerna i min toalett, ska utrota er!
Alla människor som trängs, (finns tydligen inget kösystem)
Och alla människor som inte kan prata engelska, eller kanto!
Mcdonaldsglassen vi köpte idag, som smakade ehm..jaa.. blä

Misstolka inte nu, förutom de sakerna trvis jag mycket, mycket bra!

Vi höres senare, Puss och Kram
Peyshy

En hälsning till Älsklingen också. 4 månader idag :D Love you <3








Carrefour.

En stor skillnad mellan Beijing med Örebro är att jag där hemma verkligen älskar varje gång jag och päronen åker iväg och storhandlar. Det är någonting jag alltid längtar efter och någonting som faktiskt är riktigt skoj att göra med sin familj. Och självklart blir det extra skoj när päronen betalar också :D Men nu när vi för tredje gången handlat på någon supermarket, så har jag verkligen börjat tröttna på det! Fullproppat med folk är väl den egentliga och största anledningen till det...och långa bilköer som nedan...


image18

Vi kom precis hem från en stormarknad (jämför med Coop eller Ica Maxi) som heter Carrefour. Det var riktigt galet mycket folk och ändå var vi där mellan 16.00-17.30. Ja, det tog verkligen så lång tid att handla! Det var två våningar fullproppade med det mesta som finns i ett hushåll och inte i små mängder heller. Tänk att de utnyttjade varenda liten vrå fyllda med varor. Det fanns t.om varor mellan rullbanden som gick upp och ner från första våningen till den andra. Helt galet!

Jag har en tendens att tänka i det lilla när folk förklarar saker för mig. Det kanske beror på att jag någonstans har hört eller egentligen kanske har en egen uppfattning att människor i allmänhet brukar överdriva. Så jag förväntade mig inte riktigt att Carrefour skulle vara sååå pass stort som beskrivet. Så tekniskt sätt så kanske ni läsare börjar tro att jag överdriver istället? =P Hoppas inte...

image19

Om man inte räknar med högtalarna som Olle köpte, så handlade nog inte vi fyra (Thanh var kameraman och Peyshy stannade hemma) personer för mer än 600 spänn och vi alla hade cirka 3 påsar var!

Efter en utmattad runda på säkert någon kilometer inne på Carrefour åt vi en god middag inne i varuhuset. Det var precis sådan mat som man bara kan drömma om hemma i Sverige. Väl här har drömmarna slått in och det är bara njuta av varje sekund eller minut man hittar sådana här goda matställen, som jag hittills tyckt är svåra att finna!

  

Man fick plocka hur man ville och kolla bara på alla grönsaker! Härlig daa biin lou (hotpot) man skulle kunna fixa till med alla det där, eller hur? Ett spett kostade mellan 1-4 rmb, så det var självklart att jag och de andra plockade på sig utan att ens tänka på om man orkade eller inte. Lär bli återbesök där inom snar framtid i alla fall!

/xoxo Jeannie

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0